Galet mycket att göra på jobbet idag. Nästan skrattretande mycket. Så där så man lägger högar på skrivbordet och ba "Ole dole doff..". Allt är lika viktigt, lika bråttom. Och jag åt lunch på en kvart, och kaffe vid datorn, och jag sprang till och från lunchrummet för att spara tid. Och jag skriver på post-it vad som ska göras, och kommer jag på nåt mer, eller gör nåt mer av bara farten, då skriver jag upp det också, och bockar av det direkt. Det ska synas hur mycket jag hunnit!

Petter skickade ett foto på barnen när de plockade blommor till mig. Mina skumtroll! De cyklar och cyklar, till förskola, skog, kompisar, och parker, och hem. Imorgon ska jag få hämta lilla Greta på förskolan - för att jag vill. Det är därför jag jobbade så många timmar idag. Barnen var så glada och skojiga när jag äntligen kom hem.

Jag red ikväll också, en sväng. Så satans mycket sniglar på stigen vi red på. Har aldrig varit så rädd för att ramla av som idag. Skulle vara samma tid förra året i så fall.. Om man lyfte blicken dock, då var det fint!

Idag började tokigt. Jag gick upp klockan fem, för att åka tidigt. Medan jag gjorde mig i ordning vaknade Lotten och gnydde så jag lade mig bredvid henne och ammade lite, så att Petter skulle slippa gå upp och trösta henne.

Sen fick jag jättebråttom, riktigt riktigt jättebråttom. Jag kastade mig på cykeln fem minuter innan mitt tåg skulle gå. Cyklade fort som fan, parkerade cykeln, sprang som en dåre över stationsplan, nerför trappan, uppför trappan till rätt spår, in på tåget - och när jag kommit in slogs dörrarna precis igen. Puh, jag hann!

Så visst, så långt var allt bra. Jag andades ut. Nu skulle jag ha mer än en timme på mig att skriva allt det viktiga som behövde skrivas. Jag traskade från tåget till mottagningen, in bakvägen, och tryckte på hissknappen. Ingen hiss kom. Inte alls. Jag stod där länge. Den var trasig. Då hade jag problem. Enda sättet att ta sig till mottagningen om man är tidig är genom att ta hissen, med nyckel för att komma upp. Om man inte har passerkort till trappan, och det har inte jag (eller... jag har aldrig använt det..har det aldrig med mig).

Så jag kom inte in, och min skrivtimme tickade iväg. Jag lufsade in på caféet bredvid och drack en juice, i väntan. Svor tyst. Fan. Så himla onödigt. Inte som att jag gick upp klockan fem för skojs skull! När jag kom in, efter 40 minuters dagdriveri, då var det knappt lönt att påbörja något innan första besöket.

Barnen är pigga på kvällarna, antagligen för att det är ljust ute. Greta kan förvånat utbrista "Men det är ju inte mörkt!" när vi säger att det är läggdags. Lotten har stökat omkring två kvällar i rad. Igår somnade hon vid kl 23 (men i morse vaknade hon kl 10). Ikväll somnade hon strax före klockan 21. Nedan ser ni ett litet collage på vad en Lott gör istället för att sova.

Vi har haft en jättefin dag i Stockholm idag. Underbart väder! Jag sålde Kronan-vagnen till en kursare på vägen, i Sollentuna, så vi tog bilen därför. Jag föredrar tåget annars. Lotten och jag åkte bil, Petter och Greta åkte tåg. Mamma skulle låna bilen på eftermiddagen, för hon skulle till Vallentuna och intervjua en äldre man i jobbet.

Vi fastnade i bilköer tyvärr, på vägen in till city. Jag hatar bilköer, av hela mitt hjärta. Så onödigt, att stå där och spy ut avgaser och sitta fast. Lotten ömsom jämrade sig, ömsom småpratade bakom mig. Efter ca en timmes bilköande kom vi till Rosendal, efter att ha hämtat upp Petter och Greta (när de fick plats) efter Djurgårdsbron.

Vi åt lunch på Rosendal, och blev lite besvikna över att gräsmattan var avstängd idag. Där brukar barnen gilla att springa, men de klippte gräset idag. Josse var också där, med barnen. Sen gick vi till Junibacken, och Lotten somnade på min rygg på vägen. Vi lekte där en stund och sen åkte vi hem. Missade tåget, åt några dumplings, tog nästa tåg.

Sen gick jag och Petter faktiskt på bio ikväll! Anna och mamma var barnvakt. Vi såg Warm bodies, för det var den film som passade tidsmässigt. Den var ganska kul, men lite amerikansk. När vi kom hem var barnen inte så trötta och de somnade först nyss. Klockan 23!! Båda barnen var helt omöjliga att söva. Greta förhalade hela tiden, ville ha smörgås, säga Godnatt 40 gånger osv. Lotten snurrade som en krokodil med ett byte ur min famn, gång på gång. Pekade på allt och sa "Titti dää!", och visade vägen till badrummet när jag bad Greta tvätta händerna efter smörgåsen hon fick.

Jag glömde ta kort idag, har bara ett. Ett kort på Lotten från tåget hem (då Greta tog en tupplur) med min gamla rutiga blus från när jag var ett år på sig.

Det är så stökigt hemma hos oss. Jag går runt och jämrar mig, försvarar denna oordning. Blöjtunnan luktar, för däri ligger en riktig stinkare. Jag minns den. Blöjtunnan brukar faktiskt inte lukta, engångsblöjor luktar mer, men nu gör den det. Och tvättmedlet är slut, så inte kan vi tvätta ikväll.

Vissa saker kan vi skylla på barnen. Att det ligger ett tomt smörpaket på golvet och två tomma soygurtförpackningar på en stol. Lotten älskar nämligen hörnet med återvinning. Kartong, plast, och gärna också glasburkar om det bjuds. Vi kan också hålla henne ansvarig för skorna som ligger över hela lägenheten, för Lotten vill gärna gå ut och gå, och få med sig hela familjen. Greta står för samlingar av leksaker här och var. Ja men se hej hela familjen Barbapapa på promenad i en kastrull placerad på en pall på toalettlocket!

Dock kan ingen skylla på barnen för mjölet som omger min Kitchen aid, med torkad deg på. Och kläderna som till viss del ligger vikta i högar men också i blå påsar lite varstans. Och visst är det bra att de är vikta, en del av kläderna, men högarna lägger vi inte in där de ska vara, utan vi flyttar runt dem i lägenheten. Det är som om kläderna är en familj på semester, som besöker Sofflandet, Sovrumslandet och den lilla pittoreska ön Fötöljön.

Nu har vi sålt Kronan-vagnen, så då har vi en liten lucka ledig i förrådet. Se vad bra då, för då kan vi kanske ställa ner den FÖRBANNADE badbaljan som vi nu flyttar mellan badkar och dusch, beroende på hur vi ska tvaga oss. Klädlådorna kanske också får plats i källaren, så de inte behöver ta upp hela spjälsängen som för övrigt inte heller måste stå här uppe eftersom Lotten aldrig har sovit i den.

Fint!

Greta hittar på fler och fler egna namn. Både på oss, på sina gosedjur, och på låtsaskompisar i lek. Krutt, Ajama, och Slag(!) är de senaste. Sen har vi ju sedan tidigare Armand och Fillevipp, och de allra första Muricka, Manchicka, och Falejonkus. Idag var Petter "Krutt". Han var också "Dumma fula pappa".

Petter ser alltid lite förvånad ut när han får sig en känga av Greta. De hårda orden brukar vara öronmärkta åt mig. Istället var jag "Fina snälla mamma", när hon satte sig i mitt knä och kramades. Raskt som satan tryckte hon ner en hand innanför min klänning sen, kuttrandes "Fina tutt-mamma"..

Vår tvättmaskin tycker inte att den ska skölja ur tvättmedlet när den tvättar, men det tycker vi. Så då har vi haft tvättstugan ikväll, i källaren. Det funkar ju också, men det är det här med tygblöjorna. De måste tvättas varannan till var tredje dag. När jag kom hem från jobbet idag var hissen på väg ner. Jag kikade in genom hissfönstret och såg en välbekant skara. Tre tvättsäckar, jublande bebis och tjoande Greta. Åsså en Petter som såg oerhört skyldig ut och smugglade undan en snus när han såg mig. Han smygsnusar, och jag låtsas bli arg för det. Om jag skulle säga att han gärna får snusa skulle han göra det hela tiden. Om han måste smyga med det blir det iallafall mer sällan. Så jag spärrar upp ögonen och gapar: "Din fuuuuuling!!". Spelar teater, låtsas indignerad.

Jag hade inte stallet idag, och inte igår. Imorgon kväll och torsdag kväll ska jag rida. Vi har matkasse denna vecka, med spännande recep, så då lagade vi den tidskrävande risotton idag. Igår var vi hos Josse med familj, och Greta och Minna lekte. Idag bakade jag en limpa bröd, med russin, aprikos, och tranbär i.

Lotten har börjat klättra nu och vi hittar henne ofta i höjd med oss själva, eller åtminstone i höjd med Greta. Medan jag knådade deg såg jag Lotten stå på pallen i köket och fingra på några lock på diskbänken. En stund senare stod hon i Gretas säng och ville riva ner böcker från fönsterkarmen. Upp i soffan klättrar hon också. Upp och sen ner, och upp igen. Petter och jag kan titta på varandra, peka på Lotten, och säga "Det DÄR, det är en RIKTIG skojare!". Och den andra håller med till fullo: "Den ja, ojojoj!". Idag hade hon en fjärrkontroll som hon vägrade lämna ifrån sig. "Får jag den?" bad Petter. "Nenne!" svarade Lotten, och vände sig bort.

Petter cyklade med barnen i morse, till förskolan. Som han brukar, men idag missade han att det skulle regna. Uppför alla backar med två barn i vagnen efter cykeln, i ösregn men utan regnkläder (okej, då kan man få en snus). Lotten vill gärna leka med barnen när hon kommer dit, och det är ju bra, att hon är nyfiken inför att börja i oktober.

Lotten kryper upp från källaren. Fem våningar, utan att pausa. Hurtig bebis.

Greta äter favoritmaten just nu: tunna morotsskivor med balsamvinäger, olivolja och salt.

Det slog mig i morse att vi måste göra något åt vår överlastade lägenhet. Källarförrådet är fullt, och jag har inte tillträde där säger Petter. Jag stökar till. Han har skapat någon sorts ordning, grävt fram en stig mellan alla saker. Vi är inga samlare eller så, men vi har lite möbler, och sen alla barnsaker. Vi måste börja rensa bort nu. Och vi behöver lite pengar till sommaren också, om det så bara är en liten bit på vägen till Gotland, barnens nya sandaler, glass, och andra sommarnöjen. Bara tanken på att göra oss av med barnens saker gör mig dock lite tårögd.

Men vet ni, idag kastade jag iväg ett erbjudande på Facebook om att få köpa vår första vagn till Greta, den blå Kronan-vagnen. En gammal kursare nappade på det, så hon ska köpa den på fredag. Och då kände jag lite sorg nästan. Fast glad blev jag ändå.
Vi ska nog sälja vår Chicco-vagn också. Den röda, som vi hade med i New York. Den är inte så mycket använd, kostade 1300 kr och kan väl säljas för 750, om någon här nappar? Vi behöver den inte, även om Petter egentligen vill ha kvar den "ifall att". Bärstolen kanske vi också ska sälja, för den använder vi nästan aldrig. Har funderat på att sälja spjälsängen också, för den bara står. Lotten har aldrig sovit i den, Greta sov inte jättemycket i den heller.

Kronan-vagnen är faktiskt sorgligast att sälja, för den köpte vi tidigt och hade stående i lägenheten länge innan Greta föddes, och vi längtade så, tränade på att gå med vagn, körde omkring katten Cajsa.

Sen är det "fulfåtöljen" också. En grön från farmor och farfars förra lägenhet. Mamma säger att de vill ha den till vindslägenheten, men de hämtar den ju ALDRIG! Den tar upp en stor del av förrådet.

Jag och Lasse tog en längre ridtur idag, med lite tempo. Barbacka, som vanligt, och första ridturen med t-shirt för året. Det var tidigt i morse, för jag hade morgonfodring, efter cykeltur dit.
Efter stallet var vi på Pelle Svanslös hus, på order från Greta. Cyklade dit tillsammans med varsitt barn på/efter cykeln.

Barnen var på bra humör idag. Lotten hade tagit sovmorgon till 9:30 i morse. Det är rekord! Gretas ballong blev överkörd på vägen från Pelle-huset och det blev dock stort drama. Att den blev överkörd var ju liksom hennes eget fel, när hon inte höll i den, men det tjatades om att bilen var dum.

Jag måste förresten berätta om rekordet i att bli upprörd över småsaker: Petter satt och väntade på att Greta skulle klä på sig härom dagen. Medan han väntade höll han byxorna, de hon skulle ha på sig, i ena handen. När Greta äntligen slutat servera magnetbokstäver till de små barbapapporna som stod utplacerade i en kastrull, gick hon till Petter för att ta sina kläder. Stort vrål följde. Vafalls, undrade vi. "DU HAR VARMAT MINA BYXOR!!" ylade hon. Ja, byxorna hade blivit lite varma i Petters hand, och hon skulle ha andra, kalla istället.

Ikväll har vi fått vår matkasse till veckan, till vår stora glädje med tanke på vår ekonomi just nu. Barnen älskade maten vi åt idag, ravioli. Lotten vill äta allt som vi äter, och det är jättebra. Efter maten, medan Petter diskade, lekte jag med barnen samtidigt som jag letade fram Gretas sommarkläder från 2011 och provade på Lotten. Lotten har 74/80 och Greta hade då 86/92, men vissa kläder kommer att funka. Annars finns ju kläder som inte är bara somriga som hon kan ha. Där behövs nog inget mer.

När barnen ändå var sommarklädda fick Greta "skolavslutningsfeeling" inspirerad av Madicken/Bullerbyn/Pippi och ställde fram stolar och ville sjunga, och jag fick vara fröken. Hon lyfte upp Lotten på ena stolen också, och jag skulle leda sången. Sen började de småbråka lite. Lotten rymde, lyftes tillbaka, drog i håret, klappade händerna.